Användning av cookies

Vår webbplats använder cookies för att du t.ex. ska kunna lägga varor i kundvagnen, boka en tekniker online och för att vi ska kunna samla in anonym statistik för att hjälpa oss förbättra webbplatsens funktioner. Om du fortsätter att surfa på webbplatsen och ignorerar detta meddelande accepterar du automatisk användandet av cookies. Klicka på länkarna till höger om du vill läsa mer information om de cookies vi använder och hur du hanterar dina inställningar för cookies.

 

Närbild av en Hinterwälder-Rind-ko

Var rädd om det exceptionella

Welsh Black-ko på ett fält vid kusten.

De sista av sitt slag

De sällsynta och vackra nötkreatursraserna Kerry, Hinterwälder-Rind och Welsh Black är inte idealiska för storskaligt lantbruk eftersom de kräver för mycket utrymme, tid eller foder. Därför har de och andra äldre kulturarter minskat i antal och vissa av dem är utrotningshotade. Om en kulturart utrotas försvinner alla dess speciella egenskaper och gener för alltid. Sådana viktiga karaktärsdrag kan bidra till att andra djur kan överleva, det kan t.ex. handla om att bygga upp en sjukdomsresistens eller klara svåra förhållanden. De här sällsynta djuren med sitt uråldriga ursprung är nu helt beroende av entusiaster, småbrukare och framgångsrika bevarandeprogram för att överleva.
Kerry-rasen härstammar från grevskapet Kerry på Irland och har funnits sedan 1600-talet. Som ättlingar till den svarta keltiska boskapsrasen var de bland de första raserna som man vet föddes upp bara för mjölkens skull. Det finns inte många Kerry kvar i världen – de förekommer bara i ett krympande antal på Irland och i Storbritannien och i en mycket liten mängd i Nordamerika.
Hinterwälder-kon kommer från Schwarzwald-regionen i sydvästra Tyskland, precis som Gaggenau. Även i det här fallet är det bara en liten procentandel av Hinterwälder som finns kvar i Tyskland och det går fortfarande att hitta ett fåtal i Schweiz och på några andra ställen i världen.
En annan variant är Welsh Black, vars härkomst tros gå tillbaka till romartiden. De här otroligt tåliga korna trivs med att beta i både regn och snö, men det finns bara några hundra överlevande idag.
Vi är inte ensamma om att tycka att priset för bekvämlighet och sänkta kostnader är för högt om det innebär att vi förlorar exceptionella djur med unika egenskaper. Att vi fortfarande kan glädjas åt de här ovanliga raserna kan vi tacka en liten skara av engagerade beskyddare för – människor som arbetar hårt för att bevara de här kulturarterna och som vill se dem överleva och frodas i framtiden.

Det är ödmjukheten hos sådana producenter, som strävar efter det exceptionella, det bästa och det mest prisbelönta, som rimmar så bra med Gaggenaus etiska grundsyn: ett framåtblickande, medvetet bevarande av ett hantverk där man arbetar med det exceptionella för att skapa det speciella.

Närbild på ax i motljus

Framtiden med en blick mot det förgångna

Önskan om mångfald begränsar sig inte bara till boskap. Precis som quinoa blivit en stapelvara finns det många fler exotiska, äldre sädesslag som kan inta samma position: dinkel, emmer, kamut eller det uråldriga enkornsvetet är alla på väg tillbaka på grund av sin karakteristiska smak och sina hälsobringande egenskaper. Även äldre malningsmetoder har fått en renässans. Traditionella stenskivor ger fortfarande ett mjöl som är överlägset det som mals med moderna metallvalsar när det gäller näringsvärde, smak och textur.

Grisar av rasen Large Black på Forest Coalpit Farm

Lantbruk på nytt sätt

Lauren och Kyle lämnade sitt hektiska liv i London för att väcka liv i en gammal övergiven bondgård i Brecon Beacons i Wales. De skaffade dessutom en mängd Large Black, en sällsynt ras av grisar som var populär i början av förra seklet på grund av sin förmåga att hitta föda, sina stora kullar och sitt tåliga men ändå fogliga kynne. De här grisarna är visserligen perfekt anpassade för den tuffa miljön i de svarta bergen, men det tar längre tid för dem att bli fullvuxna och därför är de inte lika lönsamma som de vanliga raserna.

”På Forest Coalpit Farm föder vi upp grisar av en sällsynt ras som går ute och bökar i skogen, precis som grisar ska. Det tar lite längre tid, men det ger det bästa köttet.”
Lauren Smith

Närbild av ett fält med svart emmervete
Svart emmer är en äldre typ av vete och en av de första arterna som började odlas. Det ger goda skördar på mager eller stenrik jord och är resistent mot svampsjukdomar.
kvinna-i-konsertsal

Gaggenau The Magazine

Berättelser, människor och platser som inspirerar oss.

Bläddra i vårt engelskspråkiga magasin.

Upptäck mer